Hur allt började

Gotta love my topics XD
Well, nu har jag bestämt mig för att berätta om hur jag först kom i kontakt med Resident Evil. Det började med att min bror lånade det första spelet av en kompis, och jag kollade när han spelade. Vi tyckte båda att det var ett bra spel, och köpte därefter tvåan och trean, när de väl kom ut. Det första spelet tror jag lämnades tillbaka när brorsan klarat det första gången...

De enda minnena jag egentligen har från första spelningen (spelade det inte själv först, var roligare att kolla på X3) är "porslinsfejset" - den första zombien man möter, filmsekvensen där man ser honom vända runt huvudet gjorde ett ganska strort intryck på mig. Sen har vi ju de underbara hundarna i introt till spelet. Har varit rädd för hundar sen dess, men inte så konstigt när dom är så grymma mot stackars Joseph X'D

Jag minns inte så jättemycket från spelandet back then, och sen kom ju Resident Evil 2. Claire blev genast min favorit, och jag fick ett litet speciellt band till Sherry - hon var ju bara några år äldre än mig då, så det var enklare att leva sig in i hennes situation. Det spelet har jag många fler minnen från, mest för att min bror spelade det så ofta. Är osäker, men tror att jag provade det själv också.

Sen kommer vi in på Resident Evil 3. Jill var tillbaka, även fast jag inte mindes så mycket av hur hon hade varit i första spelet. Och Nemesis... Han skrämde mig otroligt många gånger, och ändå satt jag bara och kollade på istället för att spela själv. Kan faktiskt inte komma ihåg ifall jag faktiskt såg slutet av det någon gång. (OBS, nu pratar jag ju bara om tiden innan jag själv spelade dem).

Resident Evil 4. Behöver jag säga mer? Leon var tillbaka, och även Ada, i uppdaterad, ny grafik, och mer plats hade lagts åt action istället för enbart skräck. Jag satt med och kollade från början till slut, hjälpte till med pusslena, och blev skrämd av de moment som var läskiga. Och ja, det här provade ja själv ganska direkt, men gav upp.

Resident Evil Code: Veronica X. Ett ord: Claire. Hittade spelet begagnat en dag, hade inte hört talas om det tidigare, men blev lockad av baksidan. Så jag köpte det direkt, och det var det spel som jag faktiskt spelade före brorsan. Att jag blev vettskrämd av den första zombien och gav upp när jag spelade första gången räknas inte XD Och det var tack vare det spelet som jag blev mer beroende av RE än jag varit tidigare.

Dead Aim och Survivor 2 får ingen egen text, så evil är jag XD

En dag lyckades jag hitta ShadowLeggy's RE-videos på youtube, jag kommer inte ihåg när eller hur, men efter ett par dagar hade jag sett alla videos hon hade lagt upp, och jag fick upp ögonen för nya karaktärer, eller skaffade nya uppfattningar om de jag redan kände till. Med hjälp av de videorna startade mitt RE-beroende på riktigt. Jag köpte alla böckerna baserade på spelen också.

Jag bestämde mig för att spela om de äldre spelen, för att se hur de skulle vara att spela dem ca 10 år senare, om jag fortfarande gillade dem lika mycket, om inte mer. Började med RE2, men eftersom skivorna hackade så mycket gav jag upp för att inte skada dem mer. Skivan till RE3 kunde jag inte ens hitta. Så jag höll mig till de jag hade - RE4, CVX, Dead Aim och Survivor 2. I januari 2008 beställde jag Resident Evil 3 till pc. Efter att ha insett hur mycket jag hatade kontrollerna bestämde jag mig för att försöka få tag på de andra spelen.

I maj lyckades jag äntligen få tag på det första spelet, och att äntligen få spela det själv = yay! X3
Efter att ha jobbat en hel sommar köpte jag ett Wii, och det första spelet jag fick till det (förutom Wii Sports...) var gc-versionen av RE1, även känd som REbirth eller REmake. Behöver jag säga att jag hatade Crimson Heads direkt? XD Fyff, var ju livsfarligt att springa runt när de var i närheten. Har klarat ut det med Jill, och ska ge Chris ett nytt försök så fort jag får tid till det.

Det andra spelet till mitt Wii var gc-versionen av RE4. Eftersom jag spelat det så många gånger på ps2 var det enkelt att klara ut det, men fortfarande lika roligt.

Sen var det dags för Resident Evil 0. Hade aldrig spelat det tidigare, kände varken till historien eller karaktärerna, förutom det som jag sett i Leggy's videos.

Sen köpte jag RE2 till gc. Kärt återseende där XD

Nästa på tur var Umbrella Chronicles - anledningen till att jag köpte Wii:et från början. Blev små-sur när jag fick reda på att de bytt ut Waugh mot Douglass som Wesker's röst, och det var därför det tog så lång tid innan jag köpte det. Ett riktigt RE-fan kan ju inte dissa spel på grund av endast voice-actors, även fast de kanske är dåliga, right? Och jag ångrar det inte en sekund. Nog för att jag tycker det var dumt av Capcom att dissa RE2, men spelet var ändå otroligt bra. Wesker's banor är helt klart mina favoriter ^^

SEN fick jag ÄNTLIGEN tag på en spelbar version av RE3 - till gc, och med det hade jag spelat alla de spel som hör till den vikta main-storyn.

Yup, kanske blev lite långt, men nu har jag iag skrivit färdigt om det ^^''''

Heh, tro mig, när RE5 väl kommer ut kommer jag skriva MYCKET om första spelningen. Längtar~

Well, that's all for now ^^